torsdag 30 augusti 2012

Örnsberg - två bilder

Jag satt nära väggen och kunde omöjligt röra mig under Örnsbergs konsert i måndags. Det gick alltså bara att plåta från en vinkel och jag kunde inte se Nils, hjälten bakom synten, under hela spelningen. S:ta Claras källare är inte rymlig men ljudet blir rätt bra. Duken som vi projicerade Örnsbergsvideor på är hoptejpade pappersbordsdukar och upphängd i taket med gaffa. Vi brände igenom en hel rulle. Här är i alla fall två bilder.


onsdag 29 augusti 2012

Popaganda - Korallreven

Korallreven har på Popaganda en livesättning på 4 pers, gitarr, synt och två sångare. Det är avskalat, inte som att se Action Biker ensam med sångmick och laptop, men likafullt finns det något nästan ensligt över att se de fyra allvarliga gestalterna i en rad på scenen mot svart backdrop. Och det ska vara så. Det här passar som bäst när man är lite ledsen men samtidigt tagen över universums skönhet och aningens berusad. Och ensam. Jag är åtminstone inte i sällskap med någon kompis för ögonblicket.
Electroslingorna är ganska så chillwaveiga, för att använda ett modeord som totaldog för ett och ett halvt år sen. Sen lägger de på lite baktaktigt reggaedunk och så hamnar vi i baleariska trakter för att fortsätta stapla gammalt fikonspråk. Korallreven är definitivt ett 10-talsband. Så här har det låtit i några år, gärna utgivet på Sincerely Yours. Det är inte svårt att fatta varför de ofta dyker upp på amerikanska bloggares favoritlistor. Ta en titt på videon jag la upp i förra veckan och fundera på om du inte är lite sugen på att övermannas av den där Korallrevenkänslan. Det är en modern, musikalisk version av Walt Whitman, J.D. Salinger eller Evelyn Waugh. Det är så nära en konkretisering man kan komma av ordet "cool" med hjälp av ett par hörlurar.
Men live, klockan halv fyra på Popagandas lilla scen kommer de dock inte riktigt till sin rätt. Nära men inte ända fram. Känslan ska vara intensiv men tuktad och det är tillräckligt av det senare men för lite intensitet.
Kanske är det brons fel. Eller badhusets. Det sticker upp saker runt omkring oss, detta gentrifierade Söder, så praktiskt ordnat och folkhemskt att man bara inte kan hålla fast i sin fin de siècle-angst, sin medelhavsisolering, sin känsla av att sitta på en strand i John Fowles The Magus och dricka isad ouzo. Med de är där och nosar på det.
Som avslutning kör de en schysst klubbdänga.

tisdag 28 augusti 2012

Gordon 10:e september med Napalmhjärta

Igår kväll genomförde Gordon sin höstpremiär och det blev väldigt bra. Örnsberg gjorde en intensiv, stämningsladdad spelning med videoprojektioner på gaffamonterade pappersdukar. S:ta Claras källare var fullsmockad av folk som behövde en stor dos bra pop att börja veckan med och Johan Ragnarsson levererade. Tack alla som kom och hörde vad jag verkligen hoppas är nästa års stora P3-genombrott.
Om två veckor kör vi igen. Det blir alltså måndagsspelning igen. Söderortshjältarna Napalmhjärta kommer att köra ett punkigt, svängigt set med ståbas och influenser från Clash, springsteen och The Maytals. Ösigt och förortsromantiskt är vad jag hoppas på. Tiderna blir också samma. Vi lirar på S:ta Clara, Lilla nygatan 17 och välkomnar popälskare från kl 19.30. Vid halv nio drar spelningen igång. Välkomna då!

söndag 26 augusti 2012

Höstpremiär - Örnsberg!

Imorrn är det höstpremiär för Gordon. Vi kör en liveklubb en gång i månaden under resten av året och först ut är Örnsberg. På S:ta Clara, Lilla nygatan 17 i Gamla stan, blir det liveframträdanden med indiepop av olika slag, fem gånger i höst. Puben i gatuplan är öppen från lunch och källaren där vi håller till öppnar 19.30. Klockan 20.30 sätter spelningen igång och alla är varmt välkomna. Fri entré.

lördag 25 augusti 2012

Popaganda - Amanda Mair

Sommarfestivaler i Sverige, och antagligen över hela norra halvklotet, är väderberoende. Det enda ämne som verkligen förenar artisternas mellansnack är vädret. Om det är en pratglad entertainer eller en introvert skostirrare som står på scen spelar ingen roll, de är alla lika beroende av nederbördens frånvaro för att få sitt framträdande att fungera och det kommenterar nästan alltid en regnskur eller en solglimt.
Årets Popaganda, som 10-årsjubilerar, hade dåliga prognoser för vädret men det blev ändå en fin första dag. Den enda spelningen som var riktigt blöt var Frida Hyvönens. Men jag hann plåta hennes superhjältedräkt innan regnet kom så det var också ok.
Men först ut, i strålande sol var Sameblod, som jag hoppade över. De följdes av Amanda Mair, på stora scenen, som jag såg. De tidiga tiderna på festivaler är verkligen otacksamma, särskilt på Popaganda som har första dagen en fredag när semestrarna tagit slut. Det står 20 pers och väntar när 4-mannabandet sätter igång på utsatt tid. Folk kommer strosande från lilla scenen där Sameblod just har stängt stärkarna utan tid till extranummer.
Amanda Mair kommer in och plockar åt sig micken och släpper fram en otroligt fyllig röst. Ljudet är bra, liksom låtarna men det måste vara svårt att få en bra känsla där uppifrån med så skralt med folk. Hon befinner sig på en rätt oklar plats i det svenska musiklivet, kan bli en Lykke Li med rätt låtar, produktion och sammanhang; hipp, ouppnåelig och explosiv. Eller en Lisa Nilsson, folkligt exklusiv, soulig men stabil. Fast hon kommer naturligtvis bli en Amanda Mair, bara lite oklart just nu vem det kommer att bli. Den här spelningen lutar mer åt Lisa Nilsson-utveckling.
När hon kör sin förstasingel, House, sätter hon sig vid Korgpianot, öppnar milt och gör en en fin stegring in i ett kraftpaket till poprock. Hennes Skinnarviksberget blir väldigt vacker live, mycket roligare än på skiva. Under andra halvan av konserten påminner det mycket om Jenny Lewis och Rilo Kiley och det är rätt håll, det blir bättre och bättre ända in i avslutningen när hon slutar med att hänga upp micken och lämna kvar bandet att mangla ut låten nästan som en gammal Popsiclekonsert.
Fler recensioner och mycket bilder kommer senare i veckan.

torsdag 23 augusti 2012

Popaganda - Hooray

Min favoritlåt just nu är Sails med Hooray for Earth. Det har gått hela dagen och hållit mig någorlunda vid vigör på jobbet. Produktionen är fint gjord, lite Knifeiga beats över en grym melodi. Och arrangerat med pompa och volym. Fredag kvart i sju!

onsdag 22 augusti 2012

Popaganda - iamamiwhoami

Det blir mycket bra musik i helgen. Det mesta är elektroniskt i grunden, ibland kan jag längta efter lite bluesgitarrer, organiska jam á la Cornershop. Men bara ibland. Inte just nu. Nu längtar jag efter att se vad Eriksdalsbadet har att bjuda på på. Bland annat hoppas jag få höra den här låten:
  Iamamiwhoami - Goods by Klubb Ace

måndag 20 augusti 2012

Jackie - utlottning!

Häromdagen skrev jag om det lite hemliga stockholmsbandet Jackie. De har släppt en tokbra debut, lo-fifina Greatest love songs. Nu har de på storslaget vis gett mig ett ex att lotta ut, mer popdrömmar åt världen! Så, skicka mig ett mejl med din adress. Den första som hör av sig får en platta i present. Min mejladress står i högerspalten.

söndag 19 augusti 2012

Örnsberg och Museum of Bellas Artes

Håller på med förberedelser för Gordons höstpremiär. Det blir alltså en liveklubb på måndagar, 5 gånger i höst och först ut är Örnsberg. Det blir som vanligt ny, rolig indiepop före och efter spelningen och jag har satt ihop en lista med lite sånt som kommer att höras i högtalarna medan vi väntar på Örnsbergsk poplycka. En gammal popfavorit som mycket väl kan tänkas hamna på spellistan är Museum of Bellas Artes. De har släppt en singel i år och de kommer att köra ett litet klubbgig på en av Popagandas efterfester. Rekommenderas. Men ska du bara se ett band innan sommaren stänger insläppet är det förstås Örnsberg på S:ta Clara!
Måndagsgordon #1 - spotifylista

fredag 17 augusti 2012

Popaganda - Korallreven

Nu kom nästa gäng artister till Popagandafestivalen. Det är den enda festival jag kommer att besöka i sommar så jag är rätt så intresserad av alla utvecklingar. Jonna Lees iamamiwhoami, det är väldigt bra musik och ett hiskeligt viral campaign-namn, är bokat liksom Korallreven. Om man inte kan boka in jj, Embassy eller ceo så är Korallreven ett fullgott alternativ. Det är fin musik, sådär stämningsladdad att man genast börjar fantisera ihop manuset till filmen som borde ha ett Korallrevensoundtrack.

torsdag 16 augusti 2012

Popaganda - Frida Hyvönen

De har några artister kvar att spika och har lovat att släppa namnen alldeles strax. Häromdagen var det klart att hela indieSveriges favoritpianist, Frida Hyvönen, kommer att spela på Popaganda. Hon har en ganska aktuell platta med sig upp på scenen och det låter bra. Lite mindre piano, kanske, iaf i den här åttiotaliga danspärlan:

onsdag 15 augusti 2012

Jackie - Greatest love songs

De säger att de spelar fuzzig drömpop, eller nåt i den stilen. Jag får lyckliga 90-taliga lo-fivibbar och börjar bläddra bland mina gamla 7-tumsvinyler. By Coastal Café och Bent Spanner står däruppe under taket och ser lite dammiga ut. Men det är precis så grusigt, burkigt och underhållande som stockholmsbandet Jackies debutplatta, Greatest love songs. Runt millenieskiftet satt jag och vände sjutummare, om och om igen på min sopiga vinylspelare och letade efter den här sortens brusigt gömda poppärlor. Deras låtar skulle kunna vara covers på pophits från femtiotalet, fast med refrängerna bortkarvade och arrangemang och produktion från nån knarkhåla under en t-banebro i söderort. Och det är naturligtvis ett gott betyg. Av tolv spår är sju under två och en halv minut. Bra så! Det behövs musik som inte är trevlig, inte långrandig och inte direkt bryr sig om man får lite skavsår av att umgås med den. Men som ändå verkligen är popmusik.


lördag 11 augusti 2012

Och på tal om John Maus...

2011 kom en alldeles fantastisk platta som hette We must become the pitiless censors of ourselves. John Maus hette artisten och han gör en slags lo-fiaktig syntpop med grandiositet, som en korsning av Depeche Mode och Moldy Peaches. Det var det första jag hörde talas om honom men han har hållit på i tio år eller så och spelat med både Panda Bear och Ariel Pink. Nu har han släppt en b-sidesamling och den är rätt... intressant. Dagens tips är allt med John Maus. Börja här:
  John Maus - I Don't Eat Human Beings (2008) by Ribbon Music

Popaganda - Hooray For Earth

En fredagsspelning som jag inte vill missa på Popaganda är den med amerikanska bandet Hooray for Earth. Popmusik med täta ljudbilder gör mig alltid lite extra varm i själen. Och det här bandet gör det på senaste släppet Never bättre än nåt jag hört sen John Maus senaste fullängdare:
  Hooray For Earth - "Never" by Dovecote Records

fredag 10 augusti 2012

The Vaccines - Teenage icon

De släppte den här videon för flera månader sen och det är några veckor tills det är dags för skivsläpp, 3:e september kommer deras andra platta. Men jag upptäckte det nu och mer akut än så blir inte popmusik. Det är ögonblicket och omedelbarheten som räknas, om låten är inspelad i förrgår eller 1982 spelar inte någon roll. Jag lyssnar idag. The Vaccines låter som de gjorde 2010 och det är precis så bra det kan bli:

onsdag 8 augusti 2012

Tullycraft

De har varken spelat in eller spelat live på flera år. Senast de var i farten var med Every scene needs a center , som var fantastiskt bra (och en rätt cool intervju med Gordon). Ganska härligt alltså, att upptäcka att Tullycraft är på gång med nytt material. De lade upp en lite vi-är-i-studion-video på sin hemsida för en dryg vecka sen:

The Loveable Tulips!

Nu är tredje bandet ombord. The Loveable Tulips gör perfekta, aningen vemodiga poplåtar och kommer att låta otroligt bra i S:ta Claras källare, måndagen den 22:a oktober. Här är ett smakprov:

tisdag 7 augusti 2012

Liveklubb med Gordon

I höst kommer klubb Gordon att ordna en liveklubb en gång i månaden på S:ta Clara i Gamla stan. Det har varit på gång sen vi var där med släppfesten för Lydiakai juni men det har tagit ett litet slag att få fason på datum och hitta rätt artister. Men nu är de två första spelningarna bokade!
Det kommer att bli utpräglat fokus på livemusiken och det är ett resultat av att vi arrangerar klubben på måndagar. Varför måndagar? Först var det för att det var den lediga dagen i kalendern. Men det kändes rätt när vi var där i juni. En måndagsklubb har en annan stämning, en stämning som vi gillade. Folk kom och satte sig med en öl vid halv åtta och halv nio satte bandet igång. Och på tisdag orkade vi jobba, var rent av uppiggade och inspirerade av att ha startat veckan så roligt.
Måndagen den 27:e augusti sätter vi igång med en gammal Gordonfavorit. Jag är väldigt glad att ha fått med Örnsberg på det här. Han har, som alltid, nya, intressanta saker på gång. Jag har hört en demo och gillar det lika mycket som jag tyckt om tidigare grejor. Men han kommer att köra gammalt också. Måndagen den 10 september kommer Napalmhjärta att spela. Mer info följer.
  Andra långgatan state of mind by Örnsberg

söndag 5 augusti 2012

Sweet Serenades

Det har glunkats om en fullängdare från Sweet Serenades och jag hoppas att den kommer. De släppte den här singeln tidigare i år och den är rätt så nära en perfekt indiepoplåt. Fart och feeling i fin balans. I väntan på mer, lyssna på Moving on:
  Moving On -The Sweet Serenades by LeonRecords

lördag 4 augusti 2012

Popaganda - Saint Lou Lou

Det börjar närma sig Popagandadags och jag har varit mindre galen i deras lineup än tidigare år. Ifjol hade de såklart Architecture in Helsinki på affischerna och där var jag såld. Sen ställde Melbournebandet in men hur som helst, det blev en bra festival ändå. I år har jag mest sett Thåström längst upp och haft lite svårt att bli upphetsad. Men Nu har jag Love Antell och Icona Pop att hurra över och tänker att det kommer att bli galet bra, trots allt. Och nu har de bokat på ett till svenskt band (lite Australien i bakgrunden också, tydligen) som verkar hajpvärdigt, Saint Lou Lou. Dagens tips:
  Saint Lou Lou - Maybe You by saintloulou

fredag 3 augusti 2012

jj - High Summer

Högsommaren lider mot sitt slut och det är dag att lyssna igenom all musik som skvalpat runt i sommarsvalkiga vatten. Mina favoriter jj släppte en gratislåt i våras och sen bjöd de på en ep på midsommarafton. Den senare har jag inte hunnit med förrän alldeles nyss. Såklart hur bra som helst. Just hemkommen från västkusten kan jag säga att låten har samma sorts skönhet som milda, salta vindar i håret en mörk kväll bland västkustklipporna kan bjuda på, otydligt, stillsamt, smeksamt.
  JJ - High Summer by Way Less Effort

torsdag 2 augusti 2012

WHY? - Sod in the seed

Är det alltid rap om man pratsjunger? WHY? från Cincinnati levererar lite syrligheter som skulle vara gjorda av Bloodhound Gang om de nånsin hade en nedtonat butter dag istället för att bara skoja om oralsex och bananätning. Refrängen på nya låten Sod in the seed är en fin indiepopslinga och däremellan kommer pratsång med diverse aningen elaka samhällsobservationer. Det är inte så illa och kanske kommer att växa i mitt sinne: